barebowlady.blogg.se

Har så mycket pirr i benen som vill så mycket och en hjärna som gör upp projekt på projekt hela tiden MEN en kropp som säjer NEJ NEJ NEJ . Jag är så tävlingssugen så jag kan dö men är så långt ifrån redo för något sådant överhuvudtaget . Jag känner inte igen mig själv längre ,, JAG som har varit en " Jeanne d¨Arc " i hela mitt liv och varit överallt och ingenstans . Gjort allt och lite till både goda och dåliga saker och saker jag absolut inte är glad över att jag har gjort . Allt är som förbytt och inget stämmer längre . Jag som har gått över lik för att få det jag vill ha , står hellre kvar idag och ser på när jag förlorar allt . Ibland glimtar jag till och får den där känslan igen som jag vill ha i min kropp och jag lever upp och känner mej stark igen . Jag önskade så att det kom lite oftare bara , men jag backar och ser på när livet rinner iväg och jag förlorar varje kamp och den där tomheten kommer istället . Ofta säjer jag att jag önskade att man bara kunde fly från allt , glömma bort allt , börja om , slippa känna men jag vet att det inte löser något . Så ni som hoppade högt av glädje nu NEJ ni slipper mej inte . MEN jag får hålla mej till den tänkat linjen som jag satte upp i börja av året och sakta ta en dag i taget . Jag ska ge mej själv en chans att hitta mitt forna jag fast i något lugnar form :) Jag ska låta mitt skjutande få komma i den takt den vill och känslan som är så viktigt :) Jag ska sakta ta mej upp igen, fast jag känner att jag bara skulle vilja rusa hej vilt rakt fram känna pulsen så hårt och adrenaliet pumpa runt i en rasande fart och få kicken :) känna den styrkan som kommer med den :) Sen har vi den där punkten kärlek ,, ja den hoppar jag över denna gången , den är alldeles för komplicerad redan som den är och lär väl aldrig bli bättre . Men men så är livet och hur mycket jag än vill så lär det aldrig bli som jag vill ändå . Ja nu har jag nog skrivit av mig för denna gång och strax bär det av till klubben för lite träning :) Kram alla och var rädda om er där ute :)